McAfee^® Antivirus

Internetsäkerhet består av en rad säkerhetsstrategier för att skydda aktiviteter och transaktioner som utförs online via internet. Strategierna är avsedda att skydda användare från hot som hackning av datorsystem, e-postadresser eller webbplatser, skadlig programvara som kan infektera och i sig skada system och identitetsstöld av hackare som stjäl personliga uppgifter som bankkontoinformation och kreditkortsnummer. Internetsäkerhet är en specifik aspekt av bredare koncept som internetsäkerhet och datasäkerhet, med fokus på de specifika hot och sårbarheter som åtkomst till och användning av internet medför.

I dagens digitala landskap är vi beroende av internet för att kunna utföra vardagliga saker. Olika former av kommunikation, underhållning, ekonomiska tjänster och jobbrelaterade uppgifter utförs online. Det innebär att enorma mängder data och känslig information kontinuerligt delas över internet och, i förlängningen, via molnet. Internet är till största delen privat och säkert, men det kan också vara en osäker kanal för utbyte av information. Med tanke på den höga risken för intrång av hackare och nätbrottslingar är internetsäkerhet högsta prioritet för både privatpersoner och företag.

Skadlig programvara är en term som omfattar alla typer av skadlig programvara, oavsett hur den fungerar, dess avsedda användning eller hur den distribueras. Ett virus är en specifik typ av skadlig programvara som självreplikerar sig genom att infoga sin kod i andra program. 

Fillös skadlig programvara är en typ av skadlig programvara som använder legitima program för att infektera en dator. Den behöver inga filer och lämnar inga spår, vilket gör det till en utmaning att upptäcka och ta bort den. Moderna fiender känner till de strategier som organisationer använder för att försöka blockera attackerna, och de skapar alltmer sofistikerad, riktad skadlig programvara för att ta sig förbi försvaret. Det är en kamp mot tiden, eftersom de effektivaste hackningsteknikerna vanligtvis är de senaste. Fillös skadlig programvara har varit effektivt när det gäller att undvika alla utom de mest sofistikerade säkerhetslösningarna.

Utpressningsprogram är en typ av skadlig programvara som infekterar en enhet för att kryptera dess data och låsa dem så att de bara frigörs om ägaren till enheten betalar nätbrottslingen en lösensumma, som vanligtvis krävs i bitcoin. Det kan hindra dig från att använda datorn eller mobilenheten, öppna filer eller köra vissa program. Eller så kan det låsa personliga saker som foton, dokument och videor och hålla dem gisslan tills du betalar.

Skrämselprogram är ett trick som används för att skrämma oss att tro att våra datorer eller smarttelefoner har infekterats med skadlig programvara för att få oss att köpa ett falskt program. De program och oetiska reklammetoder som hackare använder för att skrämma användare att köpa falska program kallas skrämselprogram.

I typiska bedrägeriförsök med skrämselprogram ser du ett oroväckande popup-meddelande när du surfar på webben där det står ”Varning: Din dator är infekterad!” eller ”Du har ett virus!”. Vanligtvis ser du meddelandena om du av misstag har klickat på en farlig annonsbanner eller -länk eller besökt en komprometterad webbplats. Nätbrottslingarna hoppas att du ska klicka på länken i popup-meddelandet för att ”köra en gratis genomsökning” och sedan köpa deras falska antivirusprogram för att bli av med de icke-existerande problemen.

Webbläsarkapning är när inställningarna för webbläsaren (t.ex. Chrome, Firefox, Internet Explorer) ändras. Start- eller söksidan som används som standard kan ha ändrats, eller så dyker det upp en massa annonser på datorn. Det görs genom skadlig programvara som kallas kapningsprogram. En webbläsarkapare installeras vanligtvis som en del av ett gratisprogram, men den kan också installeras på datorn om du klickar på en bilaga i ett e-postmeddelande, besöker en infekterad webbplats (även känt som ofrivillig hämtning) eller hämtar något från en webbplats för fildelning.

När webbläsaren har kapats kan nätbrottslingen orsaka stora skador. Programmet kan ändra startsidan till en skadlig webbplats, få webbläsaren att krascha eller installera spionprogram. Webbläsarkapare hindrar dig från att surfa på webben som du vill.

En trojansk häst (eller trojan) är ett av de vanligaste och farligaste slags hot som kan infektera datorn eller mobilenheten. En trojan är vanligtvis förklädd till ofarlig eller användbar programvara som du hämtar från internet, men egentligen innehåller den skadlig kod som är utformad för att skada – därav namnet.

Det finns en mängd olika trojaner och många av dem kan starta sofistikerade och listiga attacker. Några olika slags trojaner som man bör känna till är trojaner som stjäl lösenord, fjärråtkomsttrojaner, destruktiva trojaner och antivirusdödare. 

En trojan kan användas i ett eller flera destruktiva syften – det är det som gör dem så farliga. Det är också viktigt att veta att till skillnad från virus är trojaner inte självreplikerande utan sprids bara av användare som hämtar dem av misstag, oftast från en e-postbilaga eller genom att besöka en infekterad webbplats.

Ordet ”pharming” är faktiskt en mix av orden ”phishing” och ”farming”. Phishing, det vill säga nätfiske, är när en hackare använder ett e-postmeddelande, textmeddelande eller inlägg på sociala medier för att be dig om din personliga och ekonomiska information. För pharming krävs det däremot inget lockbete. I stället för att fiska efter användare skapar hackaren bara en falsk webbplats, ungefär som ett jordbruk på ett stycke mark, dit användarna frivilligt och omedvetet kommer och lämnar ifrån sig information.

Hur fungerar det? De flesta hackare använder en metod som kallas DNS-cacheförgiftning. Ett DNS, eller domännamnsystem, är en internetnamngivningstjänst som översätter meningsfulla webbplatsnamn som du anger (som twitter.com) till strängar av nummer som datorn kan läsa (som 173.58.9.14). Sedan tar datorn dig till den webbplats som du vill till. I en pharming-attack förgiftar hackaren DNS-cachen genom att ändra nummersträngarna för olika webbplatser till nummersträngarna för hackarens falska webbplatser. Det innebär att även om du skriver in rätt webbadress kommer du att omdirigeras till den falska webbplatsen.

Nu är du på webbplatsen och tänker att det är en legitim webbplats, så du anger kreditkortsinformation eller lösenord. Nu har hackaren den informationen, och du riskerar att utsättas för identitetsstöld och ekonomisk förlust.

Ett registreringsprogram för tangenttryckningar är en programvara som spårar eller loggar knapptryckningarna på tangentbordet, vanligtvis på ett hemligt sätt så att du inte vet att handlingarna övervakas. Det görs vanligtvis med onda avsikter i syfte att samla in kontoinformation, kreditkortsnummer, användarnamn, lösenord och annan privat information.

Fulregistrering, även känt som URL-kapning, är en sorts domänrofferi (att lägga beslag på webbplatser under någon annans varumärke eller upphovsrätt) som riktar in sig på internetanvändare som stavar fel när de skriver in en webbplatsadress i webbläsaren (t.ex. ”Gooogle.com” istället för ”Google.com”). När användarna gör ett sådant stavfel kan de ledas till en alternativ webbplats som ägs av en hackare och som vanligtvis är utformad för skadliga ändamål.

Ett botnet är en samling anslutna enheter, eller ”bottar” (förkortning för robotar), som är infekterade och styrs av skadlig programvara. Datorn, webbkameran eller en mängd anslutna apparater i hemmet kan finnas bland de enheterna. Nätbrottslingarna som distribuerar skadlig programvara för att skapa ett botnet vill i allmänhet använda den kombinerade datorkraften från alla infekterade enheter för att sätta igång mycket större attacker.

Vid det här laget har du förmodligen hört talas om kryptovaluta men du kanske inte vet exakt vad det är. Enkelt uttryckt är kryptovalutor virtuella valutor som har faktiskt monetärt värde i dagens värld. De är ett begränsat antal transaktioner i en enda databas, eller en offentlig liggare, som inte kan ändras utan att vissa villkor uppfylls. Transaktionerna verifieras och läggs till i den offentliga liggaren genom brytning av kryptovaluta. Kryptobrytare försöker tjäna pengar genom att sammanställa transaktionerna i block och lösa komplicerade matematiska problem för att tävla med andra brytare om kryptovalutan. Processen för brytning av kryptovalutor kan vara lukrativ men den kräver stora mängder datorkraft.

Tyvärr har behovet av enorma mängder maskinvara fått nätbrottslingar att ägna sig åt kryptokapning, en metod för att använda skadlig programvara för att utnyttja offrens datorer för brytning av kryptovalutor. Nätbovar sprider skadlig kryptokapningsprogramvara via skumma mobilappar, bristfällig programvara och annonser som är infekterade med skadlig programvara. De kan till och med kryptokapa enheten under en surfsession medan du läser på en webbplats som verkar helt ofarlig. När en användares enhet har infekterats tömmer den skadlig programvaran enhetens centralprocessor, vilket gör att användarens datorfläkt låter högt medan den skadliga programvaran bryter kryptovalutor i bakgrunden. Tyvärr är symtomen på att datorn har kryptokapats vanligtvis ganska subtila. Dålig enhetsprestanda är ett av få tecken på kryptokapning.